Blogg

2022-10-05
Anna-Eva Lohe

Hårdvara och mjukvara i kombination firar 10 år

Peter Kempinsky har under stora delar av sitt yrkesliv arbetat med komplexa samverkansprocesser mellan aktörer i samhället. För tio år sedan träffade han Marie Kaufman och Anna-Eva Lohe på Next Stop You och en idé om en utbildning skräddarsydd för regionala processledare föddes. RePro gör nu sin 20:e omgång och Peter Kempinsky konstaterar att förmågan att kunna leda komplexa processer och få många att samverka kring svåra frågor är viktigare än någonsin – på alla arenor.

RePro är hårdvara och mjukvara i kombination

RePro är inte en chefsutbildning utan en ledarutbildning. Den är framtagen för personer som är satta att leda komplexa processer men inte har ett formellt chefsansvar, vilket gör den unik. Frågor inom det regionala arbetet är många gånger komplexa med många dimensioner och lager och det finns inte alltid någon formell ordning om vem som bestämmer. Det är den utmaningen och det sammanhanget Repro adresserar.

RePro integrerar tre perspektiv; arenan processledaren agerar på med hårda fakta kring det regionala utvecklingsarbetet, en verktygslåda för processledning med konkreta vägar att ta framåt och slutligen det personliga ledarskapet och att bottna i processen som individ.

– Det tänker jag är själva poängen med RePro och en viktig del i framgången, säger Peter Kempinsky. Det är inte bara hårdvara eller mjukvara utan en kombination som dessutom vävs ihop.

Processledarens komplexa roll och uppdrag

En processledare arbetar inte sällan i projekt som sträcker sig över lång tid, som kanske inte har någon konkret början och slut. En typisk process kan handla om att få ett antal kommuner och statliga myndigheter och näringslivsrepresentanter att enas om en gemensam handlingsplan för regional utveckling. Det är frivilligt och bygger på att alla har ett intresse för att samverka och här har processledaren en viktig roll.

– Du ska få ett antal aktörer att dra åt samma håll, vilja bidra och hitta gemensamma vägar kring en gemensam fråga. Du har ansvar för frågan men många gånger inte ett riktigt tydligt mandat och det kan vara en stor utmaning, berättar Peter Kempinsky.

I vissa sammanhang är processledaren mer en facilitator. Han eller hon sitter då endast på en pusselbit och måste hitta, samverka med och leda andra som har sina. Ofta är det en blandning av olika aktörer i dessa processer – akademin, näringslivet, ideell sektor och kollegor i den egna organisationen. Var och en är bunden av förutsättningar i sin egen roll, även vad gäller lagstiftning.

– Det gäller att hitta och frigöra möjligheter, se vilken väg man kan gå givet alla dessa förutsättningar, fortsätter Peter Kempinsky.

RePro fyllde angelägen lucka

Traditionella chefsutbildningar finns det gott om. Processledare har många gånger inte en formell ledarposition i egna organisationen men ett komplext uppdrag och ganska svagt mandat. Det fanns en tydlig lucka som behövde fyllas här och Peter Kempinsky ser att med RePro hittades en form som tog hand om kontexten, verktygslådan och det personliga ledarskapet.

– Jag tror att vi adresserade något som var väldigt angeläget för en målgrupp som var svältfödd och satt med komplexa frågor att lösa i knät, berättar Peter Kempinsky. Många organisationer har haft flera medarbetare på RePro och det har landat så bra när de kunnat samverka kring arbetssätt och utmaningar efter kursen.

Formen för utbildningen har också varit en framgång; att samlas på internat och ge dessa frågor fullt fokus och möjlighet att fördjupa sig under ett drygt dygn vid fyra tillfällen.

För Peter Kempinsky personligen har det varit en chans till utveckling och personligt växande att jobba med RePro och när han får berätta om något minne som sticker ut är det ett av kursmomenten han lyfter. På internatens kvällar finns en övning som heter Lägerelden där deltagarna på ett personligt plan får dela med sig om sitt ledarskap och vad som inspirerar dem.

– Det har varit fantastiskt fina kvällar som adderat djupa dimensioner kring det här med ledarskap, även för mig personligen.

Samverkan kring svåra frågor och betydelsen av ”trust”

Utrymmet för personligt ledarskap minskar inte i svåra tider utan tvärtom och Peter Kempinsky konstaterar att vår samtid behöver processledarens förmåga till överblick och navigerande i komplexa landskap i allra högsta grad. Ett tydligt exempel på betydelsen av personligt ledarskap är Zelenskyjs agerande för utvecklingen i Ukraina. Men det finns fler bevis på att behovet av ledarskap med mål att få många att gå samman för att lösa komplexa utmaningar blir allt större. Miljöfrågan och klimatomställningen är ytterligare områden där vi behöver gå samman.

– Komplexiteten i sig kring dessa frågor kan göra att man retirerar in i att ”jag sköter mitt så får de andra sköta sitt”, berättar Peter Kempinsky. Här behövs ledning, samarbete och inte minst en stor portion tillit mellan parterna, något som många gånger ses förbi och förminskas.

– Tankarna kring socialt kapital och tillit mellan aktörer – att jag kan lita på att om ngn säger att de ska göra ngt så gör de också det – är alltid grunden och kittet i dessa typer av samarbeten. Trust. Sverige är ett land där grundtilliten alltid varit förhållandevis hög och det behöver vi värna om. Min känsla är att vi nog har tagit mkt av det sociala kapitalet för givet, men det är något som måste vårdas och värnas.

– Det finns alltid ett ingångsvärde av tillit att utgå ifrån. Är det på plus går det bra, är det på minus är det mkt svårare. Vid ett yttre hot stärks många gånger tilliten i gruppen och det blir en otrolig kraft när det sker, berättar Peter Kempinsky.

Att hålla perspektivet relevant!

Perspektivet som RePro adresserar är i allra högsta grad fortsatt relevant, ser Peter Kempinsky, och genom åren har utbildningen utvecklats, förfinats och anpassats efter förutsättningarna. Detta inte minst under pandemin då programmet genomfördes digitalt.

– Det handlar om att hitta målgruppen, sammanhanget och tydligheten. Det arbetet måste fortgå. Jag kan inte säga hur just nu – jag är för långt från den arenan i och med min pension för ett par år sedan. Men utvecklingen sker i nya program och förfiningar av det som erbjuds. Vi behöver fortsätta göra perspektivet relevant för befintliga och delvis nya målgrupper.

Att RePro överlevde pandemin och nu går in i sin 20:e omgång och att utvecklingen av programmet fortgår talar sitt tydliga språk. Peter Kempinsky ser tillbaka på utvecklingen av RePro som något av det viktigaste han åstadkommit under sitt yrkesliv.

– Jag har gjort ett antal sådana här utvecklingssatsningar genom karriären, har utvecklat många koncept jag trott på och lanserat med skiftande framgång. RePro är en av de saker jag gjort som jag är mest glad och stolt över. Det kändes att det fyllde ett behov och en funktion – att det var angeläget – och det känns fantastiskt kul, avslutar Peter Kempinsky.

2021-11-08
admin

Folk vill bidra, det är min fasta övertygelse

Ulf Bley är ledarskapskonsult och en av fyra konsulter i Next Stop You. Läs om hur han ser på ledarskap, om resan från doing till being och om naturen som hans bästa följeslagare.

Ulf Bley har en bred bakgrund och har arbetat som allt från sjuksköterska till fackföreningsordförande, politiskt sakkunnig och de senaste 20 åren ledarskapskonsult. När Ulf ska berätta om en episod som definierar honom som ledare kommer ett tillfälle när han arbetade med en ledningsgrupp. Han kände tydligt att en dimension måste till och fick idén att skicka ut gruppen i naturen. ”Hitta något som representerar dig som ledare” blev uppgiften och i redovisningen beskrev deltagarna sitt ledarskap utifrån vad de hittat; ”Jag får folk att växa” sade en som hittat en mycket liten planta, och ”Jag drar mitt strå till stacken” sade en annan som tagit med några barr. Det blev ny energi i diskussionerna och vid utvärderingen av kursen var det just denna övning som stack ut för många som mest värdefull under ledarskapsprogrammet.

Varför gör du det du gör?

Jag ser absolut att det finns en röd tråd i min historia framtill idag, säger Ulf. Det handlar om allas rätt att få komma till tals. För mig började det som ett fackligt engagemang men tidigare än så också – i elevrådet och på scouterna. Jag har alltid kämpat för jämlikhet och människors lika värden och ett av uttrycken för det handlar om att bli hörd.

För mig handlar processledning om just detta – att människor ska få komma till tals, fortsätter Ulf. Som processledare bidrar jag till att en grupp hittar sin väg, finner sin lösning tillsammans. De som är där vet precis hur deras respektive verksamhet fungerar – jag ska bara hjälpa dem att komma fram till en lösning. Folk vill bidra, det är min fasta övertygelse. De vill bidra och göra ett bra jobb. Då är det bra att de får hjälp att lösa de uppdrag de har. Det är roligt att vara med och skapa ett klimat eller en stämning där alla kommer till tals, känner delaktighet och ansvar.

Vad definierar dig som ledare?

Jag skulle säga närvaro, nyfikenhet och engagemang, säger Ulf. Jag vet att folk hade sagt något annat om mig förr i tiden. I processledarsammanhangen har jag lärt mig att vara närvarande och vilken tillgång det är. Jag har mycket idéer är otroligt nyfiken – på samhället, på grupper, på vilka problem människor har. Engagerad har jag alltid varit och jag har lätt för att engagera andra också.

Vad är det som tilltalar dig så i processledning?

Processledaren har ett subtilt uppdrag och inte samma redskap som en chef har, säger Ulf. Som chef leder du en organisation och kan ge direktiv. Som processledare har du ingenting av det utan behöver kunna använda den kraft, rörelse och kompetens som finns i gruppen du leder. Många gånger handlar det också om att leda folk från olika organisationer eller flera delar av en organisation och ingen är chef över dem alla. De måste alltså enas om en gemensam riktning och dela ansvaret.

Ibland kommer det upp kniviga frågor och då är det bra att vara erfaren. De flesta saker som dyker upp har jag varit med om och då har jag något att förhålla mig till när jag ger råd om vägen framåt.

Vilka är svårigheterna i processledning, tycker du?

Den stora svårigheten är många gånger tid, tycker Ulf. Min upplevelse är att uppdragsgivare ofta har bråttom. Dels kan de tycka att de är sena i lösningen av frågor som varit problem under en längre tid, dels vill de gärna komma till målet väldigt snabbt. Som processledare och konsult är ofta en uppgift att värja sig så att gruppen får tid för det som behöver göras, som att lära känna varandra till exempel. I allmänhet går det då mycket fortare sen. Det blir färre fnurror efter en väl genomförd inledning av en process.

Du tycker om att arbeta med metaforer från naturen. Vill du berätta?

Att tänka och leda i metaforer är en del av min nyfikenhet tror jag och hur min hjärna fungerar. Jag ser hela tiden liknelser, ofta med skeenden i naturen och många gånger kan de faktiskt hjälpa till. Till exempel att se bilden av en process eller ett projekt som ett år med årstider där starten är våren med förväntan och sprudlande energi, sommaren är bördig och under hösten skördas frukterna av arbetet, för att sedan stängas ned och ge tid för eftertanke och nya planer under vintern.

Jag tycker om att använda eld som metafor och detta har jag lärt mig av brandchefen i Norrtälje; En eld behöver bränsle, värme och syre för att den ska brinna och brandkåren arbetar med alla dessa tre parametrar när de släcker en eld. Jag är mer den som eldar, vill att en eld ska brinna bra. Ibland när det brunnit en stund och elden börjar falna. Vad kan jag göra då?

Lägga pinnarna närmare varandra? Lägga på en ny pinne? Är det så att pinnarna ligger för nära varandra och behöver separeras lite? Är det läge att blåsa på elden?

Precis så här kan det också vara i en grupp. Ibland är det för tight. Då kan inte passionen eller kärleken brinna, då behöver man lite distans. Ibland behövs nytt bränsle som att ta sig an ett nytt projekt.

Berätta mer om din relation till naturen!

Jag har alltid känt mig väldigt bekväm i naturen och det hänger ihop med min bakgrund, konstaterar Ulf. I scouterna fick jag lära mig allt från hur äldre tar hand om yngre i gruppen och hur man håller sig på gott humör till att kunna grunderna i att ta hand om sig själv utan att lämna spår.

Det metaforiska och andliga finns precis överallt i naturen och jag ser mer och mer att det finns mycket att hämta och lära sig i ledarskap och förhållandet till naturen. Jag har länge samlat grupper runt Lägerelden för samtal och lärande. Just nu planerar jag en workshop som ska ge verktyg i hur man kan låta sig ledas av naturen, en dag som avslutas med en lägereld på kvällen och de som vill kan sova över i tält eller vindskydd.

Hur har du själv utvecklats i ditt ledarskap genom åren?

Spontant ser jag att det blivit allt mer av mig och allt mindre av modeller genom åren, konstaterar Ulf. Många nyblivna chefer vill ha ”verktyg”. Det är bra för att det strukturerar upp tänkandet och vad det är man ska göra. Men min upplevelse är att avsikten, var ska vi vara efter detta är så mycket viktigare än att ha en plan och bocka av varje aktivitet. Har jag en avsikt med det jag ska göra kan jag tillåta mig att hitta olika sätt efter hand, kan jag anpassa mig utifrån energin i gruppen och de som är med. Med min närvaro och uppmärksamhet blir jag mitt eget verktyg.

Vart är du på väg? Och vad ser du att du och Next Stop You utvecklas mot?

Framåt är jag mer nyfiken på detta att gå från ”doing” till ”being”, säger Ulf. Det heter att VARA ledare. Vi är human beings, inte human doings. Jag är också nyfiken på varandets betydelser, att få in mer av mig i de processer jag deltar i. Hur detta kommer att påverka mig som konsult framåt det vet jag inte riktigt än, men jag är nyfiken på vart det ska leda.

För Next Stop You ser jag att det är något på gång, avslutar Ulf. Det får effekter om man håller på med personlig utveckling – man utvecklas och förändras, får nya färdigheter och vi fyra är var och en på väg på personliga resor. Vi är rätt öppna med det där och låter det hända. Vi är väl som en blomma som slår ut. Man kan inte veta säkert hur den kommer att se ut men man vet att den kommer att bli vacker.

2021-06-08
Anna-Eva Lohe

Sommar… sommar…sommar

Ja, just nu känns det så. Gökens dova rop. Fåglar som flyger mot en allt ljusare blå bakgrund. Under eken strålar sakta förgätmigejen fram med sin unika blåa ton och i förgrunden blommar syrenerna. I den lågt strilande solen mellan lövträdens kronor växer förväntan och aktivitet. En ny dag nalkas och det är sommar.

Jag kan ana att det inte bara är jag som känt mig som en kalv på grönbete den sista månaden. Känner en glädje och blir lätt rörd av den lättnad jag upplever med värmen och pandemins minskade press. Tänker att tacksamhet blir ledordet på ett nytt sätt denna sommar. Som om året samlat så mycket av allt det där som jag vill säga, förmedla och uttrycka till alla hela tiden. Tack!

Från oss på Next Stop You vill vi med detta nyhetsbrev också framföra vårt tack. Tack till alla ni som deltagit i våra kurser och program, deltagit i våra webinarier och som sida vid sida med oss givit oss möjlighet att växa i vårt ledarskap genom de digitala formaten som blivit till årets mötesplats. Tack till våra uppdragsgivare som under pandemiåret givit oss förtroendet att ge oss uppdrag att processleda utmanande och viktiga insatser för att utveckla och berika verksamheten under den utmanande tid som varit. Tack till alla er som låtit oss vara ditt coachande stöd in i din ledarvardag.

Dags att njuta av sommaren och låta tacksamheten uttryckas på alla de unika sätt som ger glädje i stort och smått. Men innan du checkar ut för semester, anmäl dig till vårt Stanna Upp webinarium med temat ”Leadership and Presence” den 16 juni så ses vi sen igen i augusti.

2021-04-06
admin

Boktips från Ulf Bley: The Heart of Facilitation

Både den som lett processer länge och den som just ska doppa tårna i faciliteringens ocean kan hitta inspiration och perspektiv i en liten bok jag nyligen snubblade över. Steve Dilworth, som ägnat en stor del av sitt liv åt att leda grupper, handleda personal i vården och individuell coaching, blandar i sin bok egna erfarenheter och akademiskt grundade inspel. Lättläst i ett sträck eller att göra nedslag i.

The Heart of Facilitation, Developing a Facilitator Signature. Finns att köpa på Etsy:

https://www.etsy.com/se-en/listing/941727616/the-heart-of-facilitation?ref=yr_purchases

2021-04-06
Anna-Eva Lohe

Webinarieserien Stanna upp och reflektera tillsammans – behovet är större än någonsin!

Morgonen börjar komma till rätta. Det är vår i luften. Jag märker det på fågelsången från mitt halvöppna fönster. Ännu ingen trafik. Rörelserna i huset är sparsamma. Min egen inre aktivitet är rofylld, än så länge. Tacksamt spanar jag ut mot himmelen och konstaterar att det blir nog lite sol i alla fall. Vackert. Tänker att det är så här en morgon ska vara. Alltid.

Så kommer sakta men säkert tankar om dagen in i bilden. Just det, ska hinna med det också! Får inte glömma bort att betala räkningarna. Klockan närmar sig sju, Eko-nyheterna. Mitt första möte, när var det igen? Kaffe vore gott! Som en osynlig våg sätter dagen fart och den där stilla morgonstunden som i sin linda synes som evig är förbi och en annan kraft tar vid.

Tänk vad vi skapar vi människor. Varje morgon tar vi nya tag. Försöker vända och vrida på tillvaron på ett sätt som för oss vidare. Livet vill levas. Med eller utan motstånd. Under året som gått har jag fascinerats över hur denna skaparkraft driver på mitt i den pandemi som pågår och som på så olika sätt påverkar allas våra liv. Vår förmåga att skapa, att anpassa oss, att söka nya vägar genom de mest utmanande av omständigheter är enorm!

Next Stop You har detta år funnits som företag i 10 år. Tidigt i skapandet av namn och intention, var vi klara på att den röda tråden var att aktivera delaktighet och ledarskap. När jag i skrivande stund tar in orden ler jag inombords. Jag slås av hur denna röda tråd alltid känns aktuell. Hur gör jag det? Hur gör du det? Hur aktiverar vi ledarskap och delaktighet tillsammans?

Svaret växer förmodligen fram som en respons på vår förmåga till att reflektera kring oss själva och vår plats i världen. Samspelet däremellan gör oss inte bara tydligare för oss själva och för varandra utan också för livets alla inneboende möjligheter och begränsningar genom vilka vi navigerar så gott vi kan. Utmaningar kantar vår resa. Om och om igen tar skapandekraften tag i oss och leder oss framåt. Ödmjuk, berörd, imponerad och tacksam.

Next Stop You ser fram emot att mötas under året och på olika sätt reflektera tillsammans kring saker som berör och engagerar. Ta vara på möjligheten att anmäla dig till den kostnadsfria webinarieserien Stanna Upp (se längre ner i nyhetsbrevet) som är ämnad för att ge tid för reflektion och eftertanke. Vi hoppas att vi ringat in några teman som kan fungera som en boost in i den skapande kraft som på olika sätt tycks gå hand i hand med oss alla genom livet och som söker vägar för att aktivera vårt ledarskap och delaktighet.

Vi ses!

Anna-Eva och Next Stop You teamet

Nästa